Byteshandel i den digitala tidsåldern

byteshandel pa natet kan vara olagligt

I ICA-butikens entré hänger ofta en anslagstavla med lappar om olika tjänster som folk vill ha utförda, det kan röra sig om allt från barnvakt, bortsprungna katter och rumsuthyrning. I den digitala tidsåldern har sådana anslagstavlor ersatts av plattformar på nätet och nu behövs det ny lagstiftning för att kunna garantera konsumenternas säkerhet.

Delning kan vara olagligt

Finns det någon risk med att besöka en pendlarsajt och finna någon du att samåka till jobbet med och halvera bensinkostnad? E-handelslagen föreskriver att alla digitala plattformar ska ha kontaktuppgifter som namn, adress, e-postadress samt organisationsnummer så även om delningen är förträfflig ur miljö och ekonomisk synvinkel kan du faktist göra något olagligt när du använder dig av plattformen, om de påbjudna kraven inte är uppfyllda.

Delning kan spara resurser

Lägenheter som hyrs ut när dom ändå står tomma är bra ur resursutnyttjande synpunkt men lagstiftningen för den den nya delningsekonomin måste uppdateras så att inte någon part förs bakom ljuset. Om du som konsument inte har lägenhetsutgivarens kontaktuppgifter kan han hyra ut en vattenskadad lägenhet utan att det betraktas som olagligt. Samma sak gäller uthyrning av privatbilar eller verktyg.

Delning har fördelar och nackdelar

Delningsekonomin leder till optimal resursallokering och bättre hållbarhet. Istället för att köpa fler bilar använder vi dom som finns mer effektivt, istället för att ditt sommarhus står tomt så används det årets alla dagar, av tacksamma semesterfirare. Tack vara de digitala mötesplatserna kan nätverk skapas som aldrig förr. Samtidigt finns en fara med den sk kollaborativa ekonomin eftersom att utbytet mellan privatpersoner inte täcks av konsumentlagstiftning.